Bygglov för stödmur: reglerna efter 1 december 2025

En stödmur räknas som en mur i plan- och bygglagen, och den 1 december 2025 ändrades reglerna för när en mur kräver bygglov. Höjdgränserna är nya, men det som oftast fäller ett projekt är inte höjden i sig. Det är hur höjden mäts, och att en andra regel om avstånd till tomtgräns kan slå ut den första.

Kommunen har alltid sista ordet i det enskilda fallet, men du bör veta vad du frågar om.

Kort svar

Inom detaljplan krävs bygglov för en mur som är högre än 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller högre än 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad (PBL 9 kap. 19 §). Men är muren högre än 1,20 meter och placeras närmare än 4,5 meter från en gräns krävs bygglov ändå, oavsett avståndet till byggnaden, om inte samtliga berörda grannar lämnat skriftligt medgivande (PBL 9 kap. 34–35 §§). Ändras marknivån kan dessutom marklov krävas som en separat prövning.

Höjdgränserna

Enligt Boverkets vägledning om bygglov för mur krävs bygglov inom detaljplan för att uppföra, flytta eller utöka en mur om den

• får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller

• får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.

Notera ordet utöka. Att bygga på en befintlig mur så att den blir större, i någon riktning, är numera en lovpliktig åtgärd i sig. Det var det inte tidigare.

Så mäts höjden, och det här är det viktigaste i hela artikeln

Boverket skriver att höjden ska mätas från marken vid murens yttersida upp till konstruktionens ovansida, efter att eventuella marklovspliktiga åtgärder har färdigställts.

Två konsekvenser, och båda missas nästan alltid.

För en stödmur mäts höjden från den låga sidan. Murens yttersida är den sida som inte är motfylld. En stödmur som syns 1,5 meter framifrån men bara 0,3 meter bakifrån är en mur på 1,5 meter i lagens mening, inte 0,3.

Höjden mäts mot färdig marknivå, inte mot dagens. Schaktar du ner framför muren som en del av projektet är det den färdiga, lägre nivån som räknas. En mur som ser lovfri ut på dagens marknivå kan alltså bli lovpliktig av själva markarbetet.

Mätangivelserna avser dessutom konstruktionen i dess helhet. Det betyder att ett staket eller plank ovanpå muren räknas samman med muren. Boverket är tydlig: det går inte att uppföra ett plank ovanpå en mur lovfritt om den sammanlagda höjden överstiger gränsen, även om varje del för sig skulle ligga under. Mur på en meter plus staket på en meter är en konstruktion på två meter.

4,5-metersregeln slår ut höjdgränsen

Det här är den vanligaste fällan. Närmare än 4,5 meter från en gräns gäller utökad lovplikt enligt PBL 9 kap. 34 §, för att uppföra, flytta eller utöka en mur högre än 1,20 meter över marken.

Boverkets sida om utökad lovplikt nära gräns slår fast att detta gäller oavsett om muren står inom eller längre bort än 3,6 meter från byggnaden. Lättnaden på 1,8 meter nära huset hjälper dig alltså inte om du samtidigt är nära tomtgränsen.

"Gräns" är brett: fastighetsgräns, tomtgräns, gräns mot arrenderad mark, mot samfällighet, mot allmän väg, gata eller gemensam väg. Finns flera gränser inom 4,5 meter mäts avståndet från alla. Den utökade lovplikten gäller både inom och utanför detaljplan.

Grannemedgivande: vad som gäller

Den utökade lovplikten nära gräns faller om samtliga berörda grannar lämnar skriftligt medgivande (PBL 9 kap. 35 §). Tre saker är värda att veta.

Alla berörda måste medge, skriftligt och specifikt. Ägs grannfastigheten av flera behövs medgivande från samtliga. Det finns inga formkrav, men det ska tydligt framgå vilken åtgärd grannen medgett, och byggs något annat gäller medgivandet inte. Ett undertecknat situationsplansblad med åtgärden inritad fungerar.

Det binder nästa ägare. Boverket betraktar medgivandet som ett avtal som inte ensidigt kan brytas, och Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare är bunden av ett medgivande som en tidigare ägare lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17).

Vid allmän plats är huvudmannen granne. Oftast kommunen, men vissa allmänna platser har enskilt huvudmannaskap. Finns ingen beslutad huvudman finns ingen som kan medge, och då krävs bygglov.

Även med medgivande gäller att åtgärden inte får strida mot detaljplanen.

Två regler till som nästan ingen känner till

30 meter från järnväg. Utökad lovplikt gäller också för mur närmare än 30,0 meter från järnvägs mitt.

Särskilt värdefulla områden. Inom detaljplan gäller utökad lovplikt för särskilt värdefulla anläggningar och områden. Där kan lov krävas oavsett höjd.

Marklov är en separat prövning

En stödmur innebär nästan alltid att markens höjdläge ändras. Det är en egen fråga från bygglovet, och Boverket förutsätter den i sin mätregel när de skriver "efter att eventuella marklovspliktiga åtgärder har färdigställts".

Inom detaljplan krävs marklov för schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar markens höjdläge. Lagen använder ordet avsevärt, inte ett mått, och kommunerna tillämpar det olika. Räkna därför med två prövningar, inte en, och fråga kommunen om båda samtidigt.

Varför kommunens egen sida kan vara fel

Det här är ovanligt att få läsa, men Boverket skriver det själva: eftersom lovplikten för mur från och med 1 december 2025 beror på höjd och placering, kan kommuner som använder andra mått behöva revidera sina policyer och program för att dessa inte ska strida mot PBL.

Många kommunala sidor och murpolicyer bygger fortfarande på äldre mått. En policy är inte juridiskt bindande, och lovplikten avgörs av lagstiftningen, inte av vad som står i ett kommunalt program. Hittar du en kommunal sida med andra siffror än de här är det värt att fråga uttryckligen om den är uppdaterad efter 1 december 2025.

Till det hör en deadline: planbestämmelser om minskad lovplikt som beslutats med stöd av PBL upphör att gälla den 30 november 2027. Bestämmelser om utökad lovplikt fortsätter gälla, och bestämmelser om minskad lovplikt från äldre plan- och bygglagen gäller även efter 2027.

Är din konstruktion ens en mur?

Begreppet mur är inte definierat i lagstiftningen. Boverket pekar på en samlad bedömning av utformning och utförande, ändamål och funktion, samt omgivningspåverkan. Praxis visar att gränsen går lägre än många tror: en murad grill på knappt 1,7 meters längd och högst 1,2 meters höjd, placerad i tomtgräns, bedömdes vara en mur som krävde bygglov, eftersom tegelstenarna gav ett beständigt uttryck och sidan mot gränsen var massiv (MÖD 2015-07-23 mål nr P 121-15).

En stödmur av typgodkända L-stöd i betong är med andra ord en mur i lagens mening utan tvekan. Frågan är bara vilken höjd och vilket avstånd som gäller.

Tre saker som är lätta att missa

Rivningslov kan krävas för att ta bort en mur, om den omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller är en särskilt värdefull anläggning. Det gäller både inom och utanför detaljplan.

Kraven gäller även utan bygglov. Att en mur är lovfri betyder inte att den är kravfri. Den ska ändå uppfylla kraven i PBL, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter.

Frivilligt bygglov är möjligt. Du har rätt att få en ansökan prövad även när lov inte krävs, och får då ett skriftligt bevis på att åtgärden är förenlig med lagstiftningen. Vid försäljning eller gränstvist är det värt en del.

Hur du väljer själva konstruktionen går vi igenom i guiden om så väljer du typ, höjd och byggmetod.

Vanliga frågor

Hur hög får en stödmur vara utan bygglov?

Inom detaljplan krävs bygglov först när muren överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller överstiger 1,2 meter och placeras längre bort. Men placeras muren närmare än 4,5 meter från en gräns krävs bygglov redan över 1,20 meter, om inte samtliga berörda grannar lämnar skriftligt medgivande.

Hur mäts höjden på en stödmur?

Från marken vid murens yttersida upp till konstruktionens ovansida, efter att eventuella marklovspliktiga åtgärder är färdigställda. För en stödmur innebär det den låga, icke motfyllda sidan, mätt mot färdig marknivå. Ett staket ovanpå muren räknas samman med muren.

Krävs bygglov för L-stöd?

Ett L-stöd bildar en stödmur, och en stödmur är en mur enligt plan- och bygglagen. Samma höjd- och avståndsregler gäller därför som för murar i övrigt. Det är murens färdiga höjd och placering som avgör, inte vilket material eller vilken elementtyp som används.

Behöver jag marklov också?

Ofta ja. En stödmur innebär nästan alltid att markens höjdläge ändras, och inom detaljplan krävs marklov för schaktning eller fyllning som avsevärt ändrar höjdläget. Det är en separat prövning från bygglovet, så ställ frågan om båda samtidigt till kommunen.

Gäller grannens muntliga godkännande?

Nej. Medgivandet måste vara skriftligt och det ska tydligt framgå vilken åtgärd grannen har medgett. Lämnas inget medgivande krävs bygglov. Medgivandet binder dessutom kommande fastighetsägare, och gäller inte om något annat byggs än det som medgavs.